aimognad.se
    Guide
    AI-inventering
    GDPR & styrning

    Vilka AI-verktyg används egentligen hos er? Så gör ni en AI-inventering på en halvdag

    Publicerad 17 november 2026 · aimognad.se · Senast uppdaterad 17 november 2026

    Kort svar: En AI-inventering i ett företag med 10–50 anställda tar en halvdag, inte ett projekt. Fyra källor ger nästan hela bilden: utläggsrapporter sex månader bakåt, listan över tredjepartsappar i Microsoft 365 eller Google Workspace, trafikloggar mot kända AI-domäner, och en enkät som börjar med att ni lovar att ingen ska få bakläxa. Resultatet samlas i ett AI-register med nio kolumner. Registret krävs inte av AI-förordningen för ett vanligt företag, men GDPR och artikel 4 gör det i praktiken ändå nödvändigt.


    Varför ska ni inventera innan ni gör något annat?

    Därför att varje annan fråga om AI är obesvarbar utan den.

    Ni kan inte budgetera, eftersom ni inte vet vad som redan betalas via någons personliga kort. Ni kan inte uppfylla kravet på AI-kompetens i artikel 4, eftersom ni inte vet vilka verktyg personalen ska vara kompetent i. Ni kan inte svara på en kunds fråga om var deras uppgifter hamnar. Och ni kan inte välja vilket AI-projekt som ska bli ert första, eftersom hälften av kandidaterna redan körs i skymundan av någon som har hittat ett arbetssätt som fungerar.

    MIT:s NANDA-initiativ, som gick igenom företagsinvesteringar i generativ AI på 30–40 miljarder dollar, noterade utbredd användning av osanktionerade verktyg på privata konton parallellt med de officiella satsningarna. Det är samma mönster vi ser i svenska bolag under femtio anställda, bara mindre och billigare.

    Inventeringen är också den enda punkten i hela AI-arbetet som nästan alltid ger omedelbar avkastning. Antingen hittar ni dubbelbetalda licenser, eller ni hittar en person som redan löst ett problem ni trodde krävde ett projekt.


    Vilka fyra källor hittar nästan all AI-användning?

    Fråga inte bara personalen. Folk underrapporterar, inte av illvilja utan för att de inte tänker på Canvas bildgenerering eller mötestranskriberingen i Teams som "AI".

    1. Utläggsrapporter och företagskort, sex till tolv månader bakåt

    Be ekonomi dra en lista på alla transaktioner under 500 kronor från leverantörer ni inte känner igen. AI-abonnemang ligger typiskt på 200–300 kronor i månaden och går under radarn i varje attestflöde som är byggt för hotellnätter och taxiresor.

    Sök på de vanliga namnen: OpenAI, Anthropic, Midjourney, ElevenLabs, Perplexity, Cursor, Otter, Fireflies, DeepL. Lägg till Adobe, Canva, Notion och Grammarly, som alla har AI-funktioner i paket ni kanske redan betalar för.

    2. Tredjepartsappar i Microsoft 365 eller Google Workspace

    Det här är källan nästan alla hoppar över, och den som ger mest på kortast tid.

    Varje gång någon klickar "Logga in med Microsoft" eller "Logga in med Google" i en ny tjänst skapas en behörighetskoppling som er administratör kan lista. I Microsoft 365 finns den under företagsprogram i Entra-administrationscentret. I Google Workspace under appåtkomstkontroll. Där ligger mötesassistenterna, mejltilläggen och översättningsverktygen, med uppgift om exakt vilken åtkomst de fått till kalendern, mejlen eller filerna.

    Tio minuters arbete för någon med administratörsrättigheter. Ofta den post som överraskar ledningen mest.

    3. Trafik mot kända AI-domäner

    Har ni en IT-leverantör eller en central brandvägg kan de ta fram vilka domäner som besökts den senaste månaden och i vilken volym. Det ger en objektiv bild som ingen enkät kan leverera: inte bara vilka verktyg som används, utan hur mycket.

    Behandla det varsamt. Loggar över anställdas internetanvändning är personuppgiftsbehandling, och IMY har pekat ut övervakning i arbetslivet som ett särskilt fokusområde i tillsynen, med hänvisning till att anställda står i beroendeförhållande till sin arbetsgivare och har begränsade möjligheter att motsätta sig behandling som är för omfattande. Begär aggregerade siffror per domän, inte per person, och berätta i förväg att ni gör det.

    4. En enkät som börjar med amnesti

    Fem frågor, fem minuter, och en inledning som säger rakt ut att syftet inte är att förbjuda något utan att få koll. Utan den meningen får ni svar som är artiga och fel.

    Fråga konkret, med namn folk känner igen:

    1. Vilka av dessa har du använt i arbetet senaste månaden? (lista tolv verktyg med kryssrutor, plus "annat")
    2. Hur ofta? (dagligen, veckovis, någon gång)
    3. Vad använder du det till? (en rad fritext)
    4. Vad har du klistrat in? (publik information, interna dokument, kunduppgifter, kod, personuppgifter)
    5. Betalar du själv, eller går det via bolaget?

    Fråga fyra är den viktiga. Den avgör vilka rader i registret som blir en GDPR-fråga.


    Vad ska stå i ett AI-register?

    Nio kolumner. En rad per verktyg, inte per användare.

    KolumnVad som ska stå där
    Verktyg och leverantörChatGPT Business (OpenAI), Microsoft 365 Copilot (Microsoft)
    AnvändningsområdeVad det faktiskt används till, i en mening
    ÄgareEn person med efternamn, inte en avdelning
    AnvändargruppVilka och hur många
    DatatyperPublik info, internt material, personuppgifter, kunddata, kod
    KontotypGratis, privat konto, företagslicens
    BiträdesavtalFinns ett personuppgiftsbiträdesavtal? Tränas modellen på er data?
    RiskklassEr egen bedömning, plus om användningen rör bilaga III i AI-förordningen
    StatusGodkänt, under utvärdering, ska fasas ut

    Kolumnen som avgör mest är kontotyp. Samma verktyg på ett gratiskonto och på en företagslicens är två helt olika juridiska situationer, och skillnaden syns ingen annanstans.

    Lägg registret där det faktiskt uppdateras. Ett kalkylblad som någon äger slår ett dokument i ett ledningssystem som ingen öppnar.


    Krävs ett AI-register enligt AI-förordningen?

    Nej, inte för ett vanligt företag som använder färdiga verktyg. Men tre andra saker gör det nödvändigt ändå, och den distinktionen är värd att ha klar för sig.

    AI-förordningens registreringskrav gäller EU:s egen databas, och det träffar den som utvecklar och släpper ut ett högrisksystem på marknaden, samt offentliga aktörer som använder sådana system. Ett bolag med trettio anställda som använder Copilot och ChatGPT omfattas inte. Högriskkraven i bilaga III börjar dessutom tillämpas först 2 december 2027, efter att Digital Omnibus om AI, förordning (EU) 2026/1744, flyttade dem från 2 augusti 2026.

    Artikel 4 om AI-kompetens har däremot gällt sedan 2 februari 2025. Omnibusen mjukade upp formuleringen i juli 2026, från att leverantörer och användarorganisationer ska säkerställa en tillräcklig nivå av AI-kunnighet till att de ska vidta åtgärder för att stödja den. Kravet bedöms alltså efter vad ni har gjort, inte efter vad varje anställd kan. Men ni kan inte visa att ni vidtagit åtgärder för verktyg ni inte vet att ni använder. Inventeringen är beviset.

    GDPR är det som faktiskt tvingar fram dokumentationen. Och här har de flesta sammanfattningar fel.

    Gäller GDPR:s registerförteckning ett företag med trettio anställda?

    Nästan alltid ja, trots att det finns ett undantag som ser ut att träffa er.

    IMY beskriver det så: det finns ett undantag från skyldigheten att föra registerförteckning, och det gäller företag och organisationer med färre än 250 anställda. Undantaget gäller om samtliga tre kriterier är uppfyllda. De tre är att behandlingen sannolikt inte medför en risk för de registrerades rättigheter och friheter, att den är tillfällig, och att den inte omfattar känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser.

    Ordet "samtliga" är hela saken. Undantaget är i praktiken nästan alltid verkningslöst, eftersom det faller bort så snart behandlingen inte är tillfällig, kan medföra en risk för de registrerades rättigheter, eller omfattar känsliga personuppgifter enligt artikel 9 eller uppgifter om lagöverträdelser. Varje organisation som har anställda, driver en webbplats med analysverktyg eller har ett kundregister utför regelbunden behandling och omfattas därmed.

    Europeiska kommissionen formulerar samma sak från motsatt håll: företag med färre än 250 anställda behöver inte föra register över sin behandlingsverksamhet såvida inte behandlingen är en regelbunden verksamhet, utgör ett hot mot enskilda personers rättigheter och friheter, eller berör känsliga uppgifter eller brottsregister.

    Det praktiska: har någon klistrat in en kundlista, ett CV eller ett sjukintyg i ett AI-verktyg är behandlingen varken tillfällig eller riskfri, och ni behöver ha den dokumenterad. EDPB:s vägledning för små företag tydliggör vad "tillfällig" faktiskt betyder: organisationer med färre än 250 anställda behöver inte ta upp rent tillfällig verksamhet i sina register, som uppgifter som behandlas för enstaka evenemang av typen en butiksöppning. Daglig användning av ett AI-verktyg är inte en butiksöppning.

    Tröskeln kan höjas till 750 anställda

    Ett förslag från kommissionen vill ändra artikel 30.5. Undantaget skulle gälla företag och organisationer med färre än 750 anställda i stället för dagens 250, såvida inte behandlingen sannolikt medför en hög risk för enskildas rättigheter och friheter i den mening som avses i artikel 35. Det ersätter dagens tre kriterier med ett enda riskbaserat test, vilket är en betydligt större förändring än siffran antyder.

    EDPB och EDPS har yttrat sig och ansett att en tröskel på 750 anställda är lämpligare än de 500 som ursprungligen övervägdes, och samtidigt påpekat att det nya undantaget hänvisar till företag med färre än 750 anställda utan att knyta an till de nyinförda definitionerna av små och medelstora företag. Undantaget skulle alltså bli tillämpligt i den mån behandlingen inte bedöms sannolikt medföra en risk för registrerades fri- och rättigheter, inte är av tillfällig natur eller omfattar särskilda kategorier av uppgifter — formuleringarna är inte färdigförhandlade.

    Förslaget är inte antaget. Räkna inte med det i år, och fortsätt föra registerförteckning som vanligt. Men om er verksamhet ligger nära ett hundratal anställda är det värt att följa, eftersom det kan ta bort en dokumentationsbörda ni nu bygger upp.


    Så kör ni halvdagen

    TidVadVem
    Vecka −1Skicka enkäten. Beställ utläggslistan och domänrapportenDen som äger inventeringen
    0:00–0:30Gå igenom enkätsvaren. Lista verktygenAlla i arbetsgruppen
    0:30–1:00Appbehörigheter i Microsoft 365 eller Google WorkspaceAdministratören
    1:00–1:30Utläggslistan. Matcha mot enkäten, hitta det som saknasEkonomi
    1:30–2:30Fyll i registret. En rad per verktygArbetsgruppen
    2:30–3:00Markera status: godkänt, utvärdera, fasa utDen som bestämmer
    3:00–3:30Tre beslut och ett datum för nästa genomgångSamma

    Arbetsgruppen ska vara tre eller fyra personer, varav en från ekonomi och en som faktiskt använder verktygen dagligen. Inte sju.


    Vilka tre beslut ska halvdagen sluta med?

    Om ni går ur mötet med ett register och inga beslut har ni gjort en kartläggning, inte en inventering.

    Vad fasas ut. Gratiskonton och privata konton där interna uppgifter eller kunddata har matats in. Ersätt med en företagslicens eller stäng av. Ge ett datum.

    Vad formaliseras. Verktyg som någon redan använder med gott resultat. Köp licens, utse ägare, berätta för resten att det är godkänt. Det här är den billigaste AI-satsningen ni kan göra, eftersom någon redan gjort inlärningsarbetet.

    Vad ska utredas. Max två saker. Skriv in dem i backloggen med namn på den som utreder och ett datum.

    Sätt sedan nästa genomgång. Två gånger om året räcker för ett bolag under femtio anställda. Lägg den i kalendern innan ni lämnar rummet, för annars blir registret ett dokument från november 2026 som ingen litar på i mars.


    Vanliga frågor

    Hur lång tid tar en AI-inventering? En halvdag för ett företag med 10–50 anställda, plus ungefär en vecka av väntetid innan för enkätsvar och utläggslistor. Längre än så betyder oftast att arbetsgruppen är för stor.

    Krävs en AI-inventering enligt lag? Inte som ett eget krav. Men kravet på AI-kompetens i artikel 4 går inte att uppfylla utan den, och GDPR:s registerförteckning kräver att ni vet vilka system som behandlar personuppgifter.

    Måste ett företag med trettio anställda föra registerförteckning enligt GDPR? Nästan alltid ja. Undantaget för företag under 250 anställda gäller bara om samtliga tre kriterier är uppfyllda: behandlingen ska sannolikt inte medföra risk för de registrerades rättigheter, vara tillfällig och inte omfatta känsliga personuppgifter. Har ni anställda och kunder faller undantaget bort.

    Vad är skillnaden mellan ett AI-register och GDPR:s registerförteckning? Registerförteckningen är ett lagkrav och täcker all personuppgiftsbehandling. AI-registret är ett internt arbetsdokument som täcker all AI-användning, även den som inte rör personuppgifter. De överlappar men ersätter inte varandra. Håll dem separata och länka mellan dem.

    Hur hittar vi skugg-AI utan att övervaka personalen? Utläggsrapporter och appbehörigheter kräver ingen individövervakning alls. Domänloggar gör det, så begär aggregerade siffror per domän i stället för per person, och säg i förväg att ni gör det.

    Vad gör vi om vi hittar att någon matat in kunddata i ett gratiskonto? Dokumentera vad som hänt, bedöm om det är en personuppgiftsincident som ska anmälas, stäng kontot och erbjud en företagslicens för samma verktyg. Behandla det som ett systemfel, inte som en personalfråga. Den som berättade gjorde er en tjänst.

    Behöver vi ett verktyg för att hantera registret? Nej. Ett kalkylblad med nio kolumner och en namngiven ägare räcker gott för femtio anställda.

    Hur ofta ska registret uppdateras? Två gånger om året, plus när ni köper något nytt. Lägg in det som ett steg i inköpsrutinen, så slipper ni inventera om från början nästa gång.


    Nästa steg

    Inventeringen ger er underlaget. Tre saker att göra med det.

    Rangordna de processer ni hittade med poängmodellen för AI-projekt, som väger affärsnytta, datatillgång, integration, risk och förändringsbehov mot varandra. Sätt siffran med hjälp av AI-kostnadskalkylatorn, där ni kan jämföra licens- och API-kostnader. Och stäm av regelefterlevnaden mot EU AI Act-kollen och AI-kompetenskraven i artikel 4.

    Vill ni ha hela nulägesbilden, inklusive data, teknik och kompetens, tar AI-mognadstestet åtta minuter. AI-policymallen tar hand om det ni behöver skriva ner efter halvdagen.


    Källor

    • Integritetsskyddsmyndigheten, Maintain a processing record — imy.se
    • Integritetsskyddsmyndigheten, Prioriteringar i tillsynen och vägledning 2025, IMY-2025-5238
    • Europeiska kommissionen, Gäller reglerna för små och medelstora företag? — commission.europa.eu
    • EDPB, SME Data Protection Guide: Behöver vi ett register över våra personuppgiftsbehandlingar? — edpb.europa.eu
    • EDPB och EDPS, yttrande om förenklad registerföring och förslaget om 750 anställda — edpb.europa.eu
    • EY, Färre än 750 anställda? Då gäller krav på register över behandling — ey.com
    • Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679, artikel 30
    • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1744 (Digital Omnibus om AI), i kraft 27 juli 2026 — EUR-Lex
    • AI-förordningen (EU) 2024/1689, artiklarna 4 och 49 samt bilaga III
    • MIT NANDA, The GenAI Divide: State of AI in Business 2025 (juli 2025)

    Granskad i sak och publicerad av aimognad.se den 17 november 2026. Guiden är allmän information och inte juridisk rådgivning. Bedömningen av om en enskild behandling omfattas av registerförteckningskravet bör göras tillsammans med er jurist eller dataskyddsombud.

    Börja med att mäta er AI-mognad

    Inventeringen visar vilka verktyg ni använder. AI-mognadstestet hjälper er att se nästa steg inom strategi, data, teknik, organisation och etik.